Delade turer – tufft för kvinnor i vård och omsorg

Runt  hälften av Kommunals sektioner anser att delade turer förekommer på flera arbetsplatser. Liberala Kvinnor Skaraborg känner stark oro för att ”delade turer” som minskade under 1980-talet, nu ökar igen. Att arbeta drygt tre timmar, ha håltimmar och sedan jobba drygt fyra timmar till har blivit vanligare idag. En arbetsdag kan då i praktiken bli mer än elva timmar.

Tre fjärdedelar av de förtroendevalda i Kommunal, som svarat på tidningen Kommunalarbetarens enkät säger att delade arbetspass förekommer i deras sektion. Inom äldre- och handikappomsorg, lantbruk och trafik blir det vanligare med delade arbetspass. Det enda som förändrats är att den gamla beteckningen s k delade arbetspass nu fräschats upp till att kallas ”split shift”. Byte av namn gör inte verkligheten bättre.

Om ett utvecklande arbetsliv, ökad hälsa och ett mer jämställt samhälle ska kunna skapas, måste den enskilde ha inflytande över sitt arbete. Forskning visar att ett ökat inflytande över arbetstiden kan bidra till minskad stress för den enskilde och därmed minskad uppkomst av stressrelaterade sjukdomar.  Detta inflytande är avgörande för om vi ska orka med att arbeta på oregelbundna och obekväma arbetstider. Inflytande kan inte vara ett hinder för effektivitet och flexibilitet i verksamheten. Liberala Kvinnor Skaraborg anser att  inflytandet över den egna arbetstidens förläggning måste öka. Vi säger NEJ till ”delade turer”.

Dags för Skaraborgs sjukhus att utveckla satsningen för våra äldre

I tider när det handlar om att spara ekonomiska resurser gäller det att också tänka nytt. Skaraborgs Sjukhus bör satsa på geriatrisk mottagning och geriatrisk vårdavdelning. Geriatriken tar bättre hänsyn till samspelet mellan medicinska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar sjuklighet och de möjligheter som finns för att förebygga sjuklighet. Äldre patienter reagerar ofta annorlunda än yngre patienter när de blir sjuka. I en geriatrisk enhet skulle möjligheterna att ta tillvara ökade kunskaper inom äldreforskning underlättas. Det geriatriska kunnandet och förhållningssättet kommer våra äldre till nytta på många sätt, inte minst i samverkan med primärvården och den kommunala sjukvården.

Hälsoplaner behöver upprättas för att ta upp de unika behov som den äldre har. Alla patienter som lämnar en vårdepisod vid Skaraborgs sjukhus måste ha en vård- och rehabiliteringsplan.

Den övermedicinering av äldre som idag förekommer, kan i flera fall bero på att läkaren saknar tid för att säkerställa diagnoser för äldre. Det är inte ovanligt att äldre tar upp till 20 olika läkemedel om dagen. Det är inte heller ovanligt att dessa mediciner motverkar eller förstärker varandra. Granskning av journaler på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting) har påvisat misstanke om att merparten av mångbesökare i vården inte har objektivt fastställd diagnos. I stället behandlas ofta enstaka symtom.

Ambulans i tid

Målet för ambulanssjukvården i Skaraborg är att minst 80 procent av patienterna ska nås inom 20 minuter vid prioritet 1-larm. Falköping och Skövde har störst antal som väntar mer än 20 minuter. Samtidigt nås vi politiker av händelser där äldre kan ha fått vänta på ambulans i tre timmar, för att sedan få vänta ytterligare dubbelt så lång tid på akutmottagningen.

När sparbetinget för Skaraborgs Sjukhus ska verkställas, är det viktigt att beakta de äldres livskvalitet. En samlad syn på äldres välbefinnande behöver inte bli dyrare än dagens mera splittrade vårdsituation.