Delade turer – tufft för kvinnor i vård och omsorg

Runt  hälften av Kommunals sektioner anser att delade turer förekommer på flera arbetsplatser. Liberala Kvinnor Skaraborg känner stark oro för att ”delade turer” som minskade under 1980-talet, nu ökar igen. Att arbeta drygt tre timmar, ha håltimmar och sedan jobba drygt fyra timmar till har blivit vanligare idag. En arbetsdag kan då i praktiken bli mer än elva timmar.

Tre fjärdedelar av de förtroendevalda i Kommunal, som svarat på tidningen Kommunalarbetarens enkät säger att delade arbetspass förekommer i deras sektion. Inom äldre- och handikappomsorg, lantbruk och trafik blir det vanligare med delade arbetspass. Det enda som förändrats är att den gamla beteckningen s k delade arbetspass nu fräschats upp till att kallas ”split shift”. Byte av namn gör inte verkligheten bättre.

Om ett utvecklande arbetsliv, ökad hälsa och ett mer jämställt samhälle ska kunna skapas, måste den enskilde ha inflytande över sitt arbete. Forskning visar att ett ökat inflytande över arbetstiden kan bidra till minskad stress för den enskilde och därmed minskad uppkomst av stressrelaterade sjukdomar.  Detta inflytande är avgörande för om vi ska orka med att arbeta på oregelbundna och obekväma arbetstider. Inflytande kan inte vara ett hinder för effektivitet och flexibilitet i verksamheten. Liberala Kvinnor Skaraborg anser att  inflytandet över den egna arbetstidens förläggning måste öka. Vi säger NEJ till ”delade turer”.

Dags för Skaraborgs sjukhus att utveckla satsningen för våra äldre

I tider när det handlar om att spara ekonomiska resurser gäller det att också tänka nytt. Skaraborgs Sjukhus bör satsa på geriatrisk mottagning och geriatrisk vårdavdelning. Geriatriken tar bättre hänsyn till samspelet mellan medicinska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar sjuklighet och de möjligheter som finns för att förebygga sjuklighet. Äldre patienter reagerar ofta annorlunda än yngre patienter när de blir sjuka. I en geriatrisk enhet skulle möjligheterna att ta tillvara ökade kunskaper inom äldreforskning underlättas. Det geriatriska kunnandet och förhållningssättet kommer våra äldre till nytta på många sätt, inte minst i samverkan med primärvården och den kommunala sjukvården.

Hälsoplaner behöver upprättas för att ta upp de unika behov som den äldre har. Alla patienter som lämnar en vårdepisod vid Skaraborgs sjukhus måste ha en vård- och rehabiliteringsplan.

Den övermedicinering av äldre som idag förekommer, kan i flera fall bero på att läkaren saknar tid för att säkerställa diagnoser för äldre. Det är inte ovanligt att äldre tar upp till 20 olika läkemedel om dagen. Det är inte heller ovanligt att dessa mediciner motverkar eller förstärker varandra. Granskning av journaler på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting) har påvisat misstanke om att merparten av mångbesökare i vården inte har objektivt fastställd diagnos. I stället behandlas ofta enstaka symtom.

Ambulans i tid

Målet för ambulanssjukvården i Skaraborg är att minst 80 procent av patienterna ska nås inom 20 minuter vid prioritet 1-larm. Falköping och Skövde har störst antal som väntar mer än 20 minuter. Samtidigt nås vi politiker av händelser där äldre kan ha fått vänta på ambulans i tre timmar, för att sedan få vänta ytterligare dubbelt så lång tid på akutmottagningen.

När sparbetinget för Skaraborgs Sjukhus ska verkställas, är det viktigt att beakta de äldres livskvalitet. En samlad syn på äldres välbefinnande behöver inte bli dyrare än dagens mera splittrade vårdsituation.

Skapa ett Skaraborgsinstitut för skolforskning

Jag följer med intresse skoldebatten på DN kultur med kulturreportern Maciej Zaremba. Han fångar på ett adekvat och levande sätt den utveckling som lett fram till vad den svenska skolan är idag. Skolan framställs ofta negativt i mediadebatten. Det handlar om hur den svenska skolan faller i ranking vid olika internationella mätningar. Balansen mellan bildning som att forma, utveckla och förädla personligheten och utbildning genom att utrusta med kunskap och färdigheter, går i praktiken från det ena diket till det andra. Sunt förnuft får ofta inte genomslagskraft, då det gäller att utveckla självständiga och reflekterande ungdomar.

De nya läroplaner som träder i kraft den 1 juli innehåller redskap för att återerövra undervisningen. Det som saknas är den vardagsnära forskningen. Sjukvården har stöd av 20 gånger mer omfattande forskning än undervisningen. För att komma ikapp vården skulle det krävas en ökning av ekonomiska resurser från en miljard kronor till tio miljarder. Som lärare sedan slutet av 60-talet har jag varit med om ett antal pedagogiska metoder, alltifrån den rena katederundervisningen till förväntningar om den på egen hand forskande eleven. Jag har hela tiden saknat den skolnära forskningen för att kunna utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Eleverna blir ofta ”försökskaniner” medan lärarna matas med ordet effektivitet för att höja elevers meritvärden. Det grundläggande pedagogiska hantverket hamnar i bakgrunden.

Forskningsinstitut för skolan

Som tidigare ledamot i Skaraborgsinstitutets styrelse, där vardagsnära forskning i egen professionell verksamhet ger direkta kliniska erfarenheter för vårdarbetet, känner jag ett starkt behov av att utveckla sådan verksamhet också i skolan. Det skulle innebära en bättre trygghet i undervisningen, samtidigt som det ger inspirerande utveckling för lärare. Som nuvarande ledamot i Regionala Etikprövningsnämnden för medicinsk forskning ser jag med avund hur olika metoder inom sjukvården hela tiden utforskas. Inom den kommunaliserade skolan ska 290 kommuner helst uppfinna hjulet var för sig. Jag håller med Maciej Zarembas ord om ”varje lärare som en nedvärderad hjälte”.

I Skaraborg borde vi ha alla möjligheter att tillskapa ett Skaraborgsinstitut för skolforsning. Det finns en mindre grupp forskande lärare spridda i verksamheten, vi har lärplattformar och Lärarlyftet, Gymnasium Skaraborg som samverkansorgan och en nystartad Kunskaps- och kompetensplattform inom Kommunalförbundet. Ensam är inte stark. Tillsammans skulle ett forskningsinstitut kunna tillskapas. Jag ser fram mot detta.

Utan kvinnor stannar vården

Vi vill alla när vi drabbas av sjukdom få rätt vård i rätt tid. Det gäller allt från ett enkelt ingrepp till en svårare operation. Alla är vi beroende av vården. Ingen vet från den ena dagen till den andra när han eller hon väntar på hjälp på akuten. Vi vill ha vården direkt med kvalificerad hjälp. Skaraborgs Sjukhus lever upp till vårdgarantin till 91 procent. En grupp primärvårdsläkare ger i en intressant artikel uttryck för, att det skulle behövas cirka 40 läkare till för att få en välfungerande primärvård i Skaraborg. Det behövs fler läkare, inte minst inom psykiatrin. Och visst skulle det hjälpa i första hand patienten men också att minska köerna på akutmottagningarna. Arbetsmiljön för läkare skulle bli bättre. Bara ett exempel från Krav- och kvalitetsbok som anger förutsättningarna för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård: (Täljare: antal patienter registrerade i NDR de senaste 12 månaderna; individer under 80 år med registrerad uppgift om rökvanor. Nämnare: antal patienter, under 80 år som registrerats i NDR). Denna kvalitetsbok innehåller 298 liknande punkter. Inte så lätt att ansvara för en vårdcentral.

Uppvärdera sjuksköterskan

Det fria vårdvalet har inneburit att Västra Götalandsregionen ökat sina vårdcentraler från ca 150 till 200. Att satsa på vården innebär också att satsa på sjuksköterskor. För att ge rätt vård i rätt tid står en sjuksköterska mitt i centrum för att vägleda och ge stöd. Sjuksköterskor har också övertagit en del av läkares tidigare uppgifter. Hon eller han ska alltid ge ett professionellt bemötande. Sjuksköterskan har ett stort ansvar, men bara hälften av läkarlönen. Sjuksköterskan är oftast en kvinna. Bara var femte man arbetar i offentlig sektor och få av dem som sjuksköterskor. Fyra gånger så många kvinnor som män arbetar i Västra Götalandsregionen. Löneöversyn- och kartläggning omfattar endast cirka 75 procent. Här återstår mycket arbete.

Synen på diagnoser

Vi lever i ett förändrat samhälle med nya definitioner av sjukdom, nya definitioner av hälsa och nya diagnoser. Forskningen har kunnat följa diagnoser sedan år 1752 och kommit fram till en nygammal slutsats: - Tillväxt och materiell välfärd skapar inte automatiskt upplevd hälsa. Ohälsan är en samhällsspegel. Varje tid har sina sjukdomar. Från att år 1900 fått diagnosen melankoli, som stod för obalans mellan vätskor i kroppen, kan du idag när du känner dig uttröttad och nere gå in på nätet http://www.depression.com/, och strax få veta att du inte är ensam. Alla dessa nya begrepp och trender måste vår sjukvårdspersonal hålla sig ajour med, nya behandlingar och nya mediciner. Vi har börjat tänka på oss själva i relation till en diagnos som på något sätt blir vårt eget varumärke.

Av regionskatten 10:45 per intjänad hundralapp går 9:43 till hälso- och sjukvård. Alla bör vi känna stolthet över att vi har ett välfärdssystem som omfattar alla medborgare. Men det är också rimligt att vi betalar dem som utför vården. Kvinnors löneutveckling avstannar under de år barnen är små. Samtidigt är männens löneutveckling då som störst. Den löneskillnad som då uppstår består. Jämställdshetsarbete handlar om att förändra, att målmedvetet och envist påpeka sanningen. Politik är ett långsiktigt hantverk. Utan kvinnor stannar vården!