Läromästare inför sjukvårdsuppdraget

EPN - Läromästare inför sjukvårdsuppdraget Forskningen inom sjukvård och omvårdnad i Västra Götaland är imponerande. Nu kan sjukvården bota svåra cancersjukdomar. Om något år kan sjukvården byta ut en hand som ger samma egenskaper som den medfödda. Som ledamot av den Medicinska Etikprövningsnämnden (EPN) i Göteborg har jag under åren mött olika specialiteter inom vård och omsorg, allt från enklare bedömningar av ansökningar från doktorander, till högspecialiserade ansökningar nationella som internationella. Flera forskningsprojekt löper under lång tid som t ex EU:s Family-studie om vilken inverkan val av kost och olika levnadsvanor har på barns och ungdomars hälsa. Tillsammans med experter av olika slag är jag en av fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Jag skulle önska att alla sjukvårdspolitiker kunde få satsa mera tid på forskning och utveckling. Det tillför hela tiden extra förståelse och kunskap. Rollen i Etikprövningsnämnden är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. En person ska inte utsättas för risker eller smärta. Ambitionen att öka kunskapen får aldrig sättas före forskningspersonernas rättigheter. Ibland handlar det också om att reagera på enkäter som kan vara snudd på integritetskränkande. Det är intressant att följa allt från enkla forskningsmodeller som Omega3-diskussionen, där man får en anti-inflammatorisk effekt som är positiv vid mental trötthet, men som i höga doser kan interagera med blodförtunnande läkemedel och då vara skadlig. Mycket forskning handlar om att bekämpa fetma. Förbättrad behandling av personer med alkoholmissbruk förekommer med jämna mellanrum. En nyhet i forskningen handlar om skottskador, som vi hittills varit skonade från i Sverige, men som nu blivit alltmer vanligt. Som exempel 56 skjutningar och åtta dödsfall i Göteborg 2013. Ansvarstyngda beslut Projekt för att bygga upp eventuellt framtida forskning som inte är preciserad tillåter inte Etikprövningsnämnden. De svåraste etiska bedömningarna handlar om genetisk forskning, där forskarna får fram mycket mera information än de begärt. Ofta sägs det att proverna kommer att användas för att studera olika gener som ansvariga för hur ett läkemedel tas upp och fungerar. Svaret kommer också att det inte är möjligt att i förväg specificera de gener som ska analyseras. Min fråga är då: - Vad gör forskaren med den information som inte är begärd, men som kan vara livsavgörande för den enskilda människan? Vad ska berättas och vad kan man avstå från att berätta? Kommer andra aktörer som Försäkringsorganisationer att få tillgång till uppgifter? Personligen är jag observant på att forskningen satsar på både män och kvinnor. Jag är glad över att Folkpartiet lyckades driva igenom Kunskapscentrum för Jämställd vård som senare övergick till Kunskapscentrum för Jämlik vård. Jag tror mycket på att följa upp läkemedelsförskrivningen hos äldre patienter. Läkemedelsanvändning hos äldre har nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Det känns också extra spännande att möta flera Skaraborgska forskningsaktörer. Att ta vara på forskningen kommer att vara en av mina huvudfrågor. Ju mera kunskap-desto bättre vård. Ulla-Britt Hagström Kandidat Regionfullmäktige (FP)

Ord om E20 måste snarast leda till handling

Alla säger sig vilja bygga ut E20 till motorväg. Ändå går år efter år och inget händer. Alliansregeringen har satsat mer än någonsin på infrastruktur, men tydligen glömt bort  E20 som tillhör de mest olycksdrabbade vägarna i Sverige. E20 genom Västra Götaland är den väg där det dödas flest trafikanter per kilometer. Den är samtidigt en arbetsplats för yrkeschaufförer. Runt 90 procent av allt gods transporteras på avstånd under 30 mil, där alternativa transportmedel inte finns tillgängliga.

I den nationella trafikplanen fram till år 2021 pågår för Skaraborgs del endast om- och tillbyggnad vid trafikplats Jung i Vara kommun och förbifarten vid Hova. Det tar dessutom minst tre år innan förbifart Hova är detaljplanerad och kan komma igång. Sträckan Vårgårda – Vara, förbifart Skara, Holmestad-Mariestad och förbifart Mariestad finns överhuvudtaget inte med i den nationella planen.

I regionfullmäktige finns ett beslut från 2009 att E20 ska byggas om till fyrfältsväg. Detta kommer till stor del att styra riksdagens beslut. Planerna måste snarast tas fram. Miljöpartiet kan inte längre vackla. Det måste vara angeläget att prioritera E20 redan i höstbudgeten. Socialdemokraterna avslutade en lång regeringsperiod med att Göran Persson tog första spadtaget för sträckan Lundsbrunn - Holmestad. Men här har såväl kommunen som regionen gått in med resurser.  Fortsatt utbyggnad av E20 visade sig inte alls vara finansierat av den socialdemokratiska regeringen.

Kring E20 finns många företag som är beroende av snabba kommunikationer. Europa är Sveriges viktigaste marknad. Skaraborg och Västra Götalandsregionen är bland de mest dynamiska regionerna i Sverige. E 20 är en förbindelseled för inhemsk trafik till hamnen i Göteborg, samtidigt som den är transitled för trafik från Finland och Baltikum till Europa via Danmark.

Vi inom Folkpartiet Liberalerna i Skaraborg kräver att regeringen, riksdagen och regionen tar Skaraborgs Kommunalförbunds viljeyttring på allvar och snarast sätter igång det omdebatterade vägbygget E20. Det finns en stark opinion för detta.

Delade turer – tufft för kvinnor i vård och omsorg

Runt  hälften av Kommunals sektioner anser att delade turer förekommer på flera arbetsplatser. Liberala Kvinnor Skaraborg känner stark oro för att ”delade turer” som minskade under 1980-talet, nu ökar igen. Att arbeta drygt tre timmar, ha håltimmar och sedan jobba drygt fyra timmar till har blivit vanligare idag. En arbetsdag kan då i praktiken bli mer än elva timmar.

Tre fjärdedelar av de förtroendevalda i Kommunal, som svarat på tidningen Kommunalarbetarens enkät säger att delade arbetspass förekommer i deras sektion. Inom äldre- och handikappomsorg, lantbruk och trafik blir det vanligare med delade arbetspass. Det enda som förändrats är att den gamla beteckningen s k delade arbetspass nu fräschats upp till att kallas ”split shift”. Byte av namn gör inte verkligheten bättre.

Om ett utvecklande arbetsliv, ökad hälsa och ett mer jämställt samhälle ska kunna skapas, måste den enskilde ha inflytande över sitt arbete. Forskning visar att ett ökat inflytande över arbetstiden kan bidra till minskad stress för den enskilde och därmed minskad uppkomst av stressrelaterade sjukdomar.  Detta inflytande är avgörande för om vi ska orka med att arbeta på oregelbundna och obekväma arbetstider. Inflytande kan inte vara ett hinder för effektivitet och flexibilitet i verksamheten. Liberala Kvinnor Skaraborg anser att  inflytandet över den egna arbetstidens förläggning måste öka. Vi säger NEJ till ”delade turer”.

Dags för Skaraborgs sjukhus att utveckla satsningen för våra äldre

I tider när det handlar om att spara ekonomiska resurser gäller det att också tänka nytt. Skaraborgs Sjukhus bör satsa på geriatrisk mottagning och geriatrisk vårdavdelning. Geriatriken tar bättre hänsyn till samspelet mellan medicinska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar sjuklighet och de möjligheter som finns för att förebygga sjuklighet. Äldre patienter reagerar ofta annorlunda än yngre patienter när de blir sjuka. I en geriatrisk enhet skulle möjligheterna att ta tillvara ökade kunskaper inom äldreforskning underlättas. Det geriatriska kunnandet och förhållningssättet kommer våra äldre till nytta på många sätt, inte minst i samverkan med primärvården och den kommunala sjukvården.

Hälsoplaner behöver upprättas för att ta upp de unika behov som den äldre har. Alla patienter som lämnar en vårdepisod vid Skaraborgs sjukhus måste ha en vård- och rehabiliteringsplan.

Den övermedicinering av äldre som idag förekommer, kan i flera fall bero på att läkaren saknar tid för att säkerställa diagnoser för äldre. Det är inte ovanligt att äldre tar upp till 20 olika läkemedel om dagen. Det är inte heller ovanligt att dessa mediciner motverkar eller förstärker varandra. Granskning av journaler på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting) har påvisat misstanke om att merparten av mångbesökare i vården inte har objektivt fastställd diagnos. I stället behandlas ofta enstaka symtom.

Ambulans i tid

Målet för ambulanssjukvården i Skaraborg är att minst 80 procent av patienterna ska nås inom 20 minuter vid prioritet 1-larm. Falköping och Skövde har störst antal som väntar mer än 20 minuter. Samtidigt nås vi politiker av händelser där äldre kan ha fått vänta på ambulans i tre timmar, för att sedan få vänta ytterligare dubbelt så lång tid på akutmottagningen.

När sparbetinget för Skaraborgs Sjukhus ska verkställas, är det viktigt att beakta de äldres livskvalitet. En samlad syn på äldres välbefinnande behöver inte bli dyrare än dagens mera splittrade vårdsituation.

Skapa ett Skaraborgsinstitut för skolforskning

Jag följer med intresse skoldebatten på DN kultur med kulturreportern Maciej Zaremba. Han fångar på ett adekvat och levande sätt den utveckling som lett fram till vad den svenska skolan är idag. Skolan framställs ofta negativt i mediadebatten. Det handlar om hur den svenska skolan faller i ranking vid olika internationella mätningar. Balansen mellan bildning som att forma, utveckla och förädla personligheten och utbildning genom att utrusta med kunskap och färdigheter, går i praktiken från det ena diket till det andra. Sunt förnuft får ofta inte genomslagskraft, då det gäller att utveckla självständiga och reflekterande ungdomar.

De nya läroplaner som träder i kraft den 1 juli innehåller redskap för att återerövra undervisningen. Det som saknas är den vardagsnära forskningen. Sjukvården har stöd av 20 gånger mer omfattande forskning än undervisningen. För att komma ikapp vården skulle det krävas en ökning av ekonomiska resurser från en miljard kronor till tio miljarder. Som lärare sedan slutet av 60-talet har jag varit med om ett antal pedagogiska metoder, alltifrån den rena katederundervisningen till förväntningar om den på egen hand forskande eleven. Jag har hela tiden saknat den skolnära forskningen för att kunna utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Eleverna blir ofta ”försökskaniner” medan lärarna matas med ordet effektivitet för att höja elevers meritvärden. Det grundläggande pedagogiska hantverket hamnar i bakgrunden.

Forskningsinstitut för skolan

Som tidigare ledamot i Skaraborgsinstitutets styrelse, där vardagsnära forskning i egen professionell verksamhet ger direkta kliniska erfarenheter för vårdarbetet, känner jag ett starkt behov av att utveckla sådan verksamhet också i skolan. Det skulle innebära en bättre trygghet i undervisningen, samtidigt som det ger inspirerande utveckling för lärare. Som nuvarande ledamot i Regionala Etikprövningsnämnden för medicinsk forskning ser jag med avund hur olika metoder inom sjukvården hela tiden utforskas. Inom den kommunaliserade skolan ska 290 kommuner helst uppfinna hjulet var för sig. Jag håller med Maciej Zarembas ord om ”varje lärare som en nedvärderad hjälte”.

I Skaraborg borde vi ha alla möjligheter att tillskapa ett Skaraborgsinstitut för skolforsning. Det finns en mindre grupp forskande lärare spridda i verksamheten, vi har lärplattformar och Lärarlyftet, Gymnasium Skaraborg som samverkansorgan och en nystartad Kunskaps- och kompetensplattform inom Kommunalförbundet. Ensam är inte stark. Tillsammans skulle ett forskningsinstitut kunna tillskapas. Jag ser fram mot detta.

Utan kvinnor stannar vården

Vi vill alla när vi drabbas av sjukdom få rätt vård i rätt tid. Det gäller allt från ett enkelt ingrepp till en svårare operation. Alla är vi beroende av vården. Ingen vet från den ena dagen till den andra när han eller hon väntar på hjälp på akuten. Vi vill ha vården direkt med kvalificerad hjälp. Skaraborgs Sjukhus lever upp till vårdgarantin till 91 procent. En grupp primärvårdsläkare ger i en intressant artikel uttryck för, att det skulle behövas cirka 40 läkare till för att få en välfungerande primärvård i Skaraborg. Det behövs fler läkare, inte minst inom psykiatrin. Och visst skulle det hjälpa i första hand patienten men också att minska köerna på akutmottagningarna. Arbetsmiljön för läkare skulle bli bättre. Bara ett exempel från Krav- och kvalitetsbok som anger förutsättningarna för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård: (Täljare: antal patienter registrerade i NDR de senaste 12 månaderna; individer under 80 år med registrerad uppgift om rökvanor. Nämnare: antal patienter, under 80 år som registrerats i NDR). Denna kvalitetsbok innehåller 298 liknande punkter. Inte så lätt att ansvara för en vårdcentral.

Uppvärdera sjuksköterskan

Det fria vårdvalet har inneburit att Västra Götalandsregionen ökat sina vårdcentraler från ca 150 till 200. Att satsa på vården innebär också att satsa på sjuksköterskor. För att ge rätt vård i rätt tid står en sjuksköterska mitt i centrum för att vägleda och ge stöd. Sjuksköterskor har också övertagit en del av läkares tidigare uppgifter. Hon eller han ska alltid ge ett professionellt bemötande. Sjuksköterskan har ett stort ansvar, men bara hälften av läkarlönen. Sjuksköterskan är oftast en kvinna. Bara var femte man arbetar i offentlig sektor och få av dem som sjuksköterskor. Fyra gånger så många kvinnor som män arbetar i Västra Götalandsregionen. Löneöversyn- och kartläggning omfattar endast cirka 75 procent. Här återstår mycket arbete.

Synen på diagnoser

Vi lever i ett förändrat samhälle med nya definitioner av sjukdom, nya definitioner av hälsa och nya diagnoser. Forskningen har kunnat följa diagnoser sedan år 1752 och kommit fram till en nygammal slutsats: - Tillväxt och materiell välfärd skapar inte automatiskt upplevd hälsa. Ohälsan är en samhällsspegel. Varje tid har sina sjukdomar. Från att år 1900 fått diagnosen melankoli, som stod för obalans mellan vätskor i kroppen, kan du idag när du känner dig uttröttad och nere gå in på nätet http://www.depression.com/, och strax få veta att du inte är ensam. Alla dessa nya begrepp och trender måste vår sjukvårdspersonal hålla sig ajour med, nya behandlingar och nya mediciner. Vi har börjat tänka på oss själva i relation till en diagnos som på något sätt blir vårt eget varumärke.

Av regionskatten 10:45 per intjänad hundralapp går 9:43 till hälso- och sjukvård. Alla bör vi känna stolthet över att vi har ett välfärdssystem som omfattar alla medborgare. Men det är också rimligt att vi betalar dem som utför vården. Kvinnors löneutveckling avstannar under de år barnen är små. Samtidigt är männens löneutveckling då som störst. Den löneskillnad som då uppstår består. Jämställdshetsarbete handlar om att förändra, att målmedvetet och envist påpeka sanningen. Politik är ett långsiktigt hantverk. Utan kvinnor stannar vården!