Läromästare inför sjukvårdsuppdraget

EPN - Läromästare inför sjukvårdsuppdraget Forskningen inom sjukvård och omvårdnad i Västra Götaland är imponerande. Nu kan sjukvården bota svåra cancersjukdomar. Om något år kan sjukvården byta ut en hand som ger samma egenskaper som den medfödda. Som ledamot av den Medicinska Etikprövningsnämnden (EPN) i Göteborg har jag under åren mött olika specialiteter inom vård och omsorg, allt från enklare bedömningar av ansökningar från doktorander, till högspecialiserade ansökningar nationella som internationella. Flera forskningsprojekt löper under lång tid som t ex EU:s Family-studie om vilken inverkan val av kost och olika levnadsvanor har på barns och ungdomars hälsa. Tillsammans med experter av olika slag är jag en av fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Jag skulle önska att alla sjukvårdspolitiker kunde få satsa mera tid på forskning och utveckling. Det tillför hela tiden extra förståelse och kunskap. Rollen i Etikprövningsnämnden är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. En person ska inte utsättas för risker eller smärta. Ambitionen att öka kunskapen får aldrig sättas före forskningspersonernas rättigheter. Ibland handlar det också om att reagera på enkäter som kan vara snudd på integritetskränkande. Det är intressant att följa allt från enkla forskningsmodeller som Omega3-diskussionen, där man får en anti-inflammatorisk effekt som är positiv vid mental trötthet, men som i höga doser kan interagera med blodförtunnande läkemedel och då vara skadlig. Mycket forskning handlar om att bekämpa fetma. Förbättrad behandling av personer med alkoholmissbruk förekommer med jämna mellanrum. En nyhet i forskningen handlar om skottskador, som vi hittills varit skonade från i Sverige, men som nu blivit alltmer vanligt. Som exempel 56 skjutningar och åtta dödsfall i Göteborg 2013. Ansvarstyngda beslut Projekt för att bygga upp eventuellt framtida forskning som inte är preciserad tillåter inte Etikprövningsnämnden. De svåraste etiska bedömningarna handlar om genetisk forskning, där forskarna får fram mycket mera information än de begärt. Ofta sägs det att proverna kommer att användas för att studera olika gener som ansvariga för hur ett läkemedel tas upp och fungerar. Svaret kommer också att det inte är möjligt att i förväg specificera de gener som ska analyseras. Min fråga är då: - Vad gör forskaren med den information som inte är begärd, men som kan vara livsavgörande för den enskilda människan? Vad ska berättas och vad kan man avstå från att berätta? Kommer andra aktörer som Försäkringsorganisationer att få tillgång till uppgifter? Personligen är jag observant på att forskningen satsar på både män och kvinnor. Jag är glad över att Folkpartiet lyckades driva igenom Kunskapscentrum för Jämställd vård som senare övergick till Kunskapscentrum för Jämlik vård. Jag tror mycket på att följa upp läkemedelsförskrivningen hos äldre patienter. Läkemedelsanvändning hos äldre har nästan fördubblats under de senaste 20 åren. Det känns också extra spännande att möta flera Skaraborgska forskningsaktörer. Att ta vara på forskningen kommer att vara en av mina huvudfrågor. Ju mera kunskap-desto bättre vård. Ulla-Britt Hagström Kandidat Regionfullmäktige (FP)